Först och främst vill jag dela med mig av dagens händelser, har kramats med karln som jag varit utan en hel natt, ja en hel natt! haha, tänk så mkt man kan tycka om en person så att bara en natt blir jobbig utan hans närvaro... sen har jag följt med ett förjävla fint gäng in till Uppsala för att fira Fia som fyllt 24 med mat och bowling! Riktigt trevligt, men kände att jag ville hem redan vid 9 så älskling var snäll och hämtade mig och nu ligger vi här i sängen och inväntar John Blund!

Sen till kommentaren på senaste inlägget jag nyss möttes av: pinsam? För att jag skriver att jag varit och solat när jag är gravid? tror du att jag skulle vara så dum så att jag lägger mig i ett solarium om barnet skulle ta skada av det? Om du inte redan visste det så kan jag meddela dig om att ett foster lever tryggt och skyddat inuti en såkallad livmoder. Enligt barnmorskan var det inga som helst problem med att sola så du behöver inte alls oroa dig över att min bebis på något vis tar skada av det :) Och sen till det här med ett besök på gymmet, -för min del handlar det om att sitta på en matta, fippla lite på mobilen och vara sällskap till Sabina som pumpar på för fullt. Orkar jag kan jag lite då och då utföra nån stretch-övning men de e knappt! Det för att jag är lat och bekväm, skulle jag vilja så skulle jag absolut kunna utföra ett ordentligt gympass. Armar, ben och konditionsträning är bara bra, inga problem alls för en gravid kvinna! Så där behöver du inte heller oroa dig för att jag ska ta död på mitt egna barn.
Det här med att jag ska ta det lugnt med att tro att jag kände förvärkar förstår jag inte alls vad du menar med... Helt normalt är det att kroppen förbereder sig inför förlossningen. Förvärkarna/sammandragningarna kan ses som livmoderns träningsprogram innan förlossningen - livmodern hårdnar och blir hård som en boll. Förvärkarna brukar märkas från ca vecka 30 men det är väldigt individuellt. (jag är i v.35) så nu med lite mer fakta vet du det.
"du kommer gå över tiden, du har långt kvar lilla flicka"  haha... Va kul att du kan se in i framtiden! Men enligt mig är fem veckor inte alls långt bort så för mig är det nära inpå och något jag också ser väldigt, väldigt fram emot!

Personligen tror jag att alla som bär på ett litet barn får en slags modersinstinkt och automatiskt ser sitt ofödda barn som något väldigt värdefullt och något man är hemskt rädd om. Du är uppenbarligen en person som inte har en blekaste aning om vem jag är som drar de slutsatser du gör. Det sista jag vill är skada mitt egna barn och det tror jag du redan förstår för så dum kan man inte vara? vet faktiskt inte varför jag ens tar mig tid till att besvara din dumma kommentar, men nu hoppas jag iallafall att du fått dej ett tillräckligt bra svar och att du sen försvinner ur mitt liv. jag anar vem du är och tar gärna det här vidare om du fortsätter sno min identitet, foton, eller skickar liknande dumma kommentarer.

Bjuder på en bild av mig och magen innan vi åkte! ville se fräsh ut till kvällen med lite färg på kroppen därav solningen. det är alltså inget jag gör dagligen, men kan tycka att det känns "uppfriskande" och upppiggande med ett besök av solen såhär i det tråkiga novembervädret :) det är inget jag skulle göra om det på något vis skadade barnet men det förstår jag att ni andra redan fattar ♥